1990-talet

90-talet inleddes med att tränaren Bengt Johansson tog vid och laget fortsatte under hans ledning den positiva trend som inletts i slutet av 80-talet. 1990 vann man som nykomlingar division 4 direkt och Mats Amandusson vann skytteligan strax före Henrik Johansson. Henrik hade vunnit de två sista åren på 80-talet och behövde därför bara en notering till för att ta hem vandringspriset från 1969 för gott. A-laget tilldelades 1990 priset för främsta idrottsprestation i Sotenäs av fritidsnämnden. 1991 var vi då för första gången sedan 1975 tillbaka i det nationella seriesystemet. Vårsäsongen gick trögt och laget drogs bland annat med en hel del skador. Man kämpade dock tappert och under hösten plockade man flera placeringar. Avslutningen blev mycket grym då vi i sista matchen borta mot Qviding hade 2-0 med tio minuter kvar att spela och därmed fortsatt division 3-kontrakt inom räckhåll. När slutsignalen gick stod det dock 2-2 och det blev degradering med två måls skillnad mot närmaste lag.

Serieseger Div.4 Bohuslän-Dal 1990.
Stående från vänster: Ulf Helgesson,
Ulf Syversen, Mikael Edén, Magnus Nilsson,
Paul Amandusson, Henrik Johansson,
Ola Blomqvist, Peter Front, Lars-Göran
Patriksson, Lennart Karlsson (lagledare)
Knästående från vänster:
Mikael Feldt, John Powell, Peter Johansson,
Magnus Johansson, Mats Amandusson,
Sven Karlsson, Thor Horseide, 
Bengt Johansson (tränare)

Henrik Johansson återtog kommandot i skytteligan och hemförde därmed ovannämnda skyttepris för gott innan han lämnade klubben för division 1-spel i IFK Uddevalla.
Trots degraderingen var det inga dystra miner i föreningen utan man tog sig an division 4-spelet 1992 med friskt mod. Serien hemfördes i överlägsen stil med målskillnaden 80-12 och 16 poäng till närmaste lag. Seriefinal spelades under förhösten borta mot Grebbestad och Paul Amandusson, som orsakat stor oreda i de flesta försvar tidigare i serien, hade klang och jubelföreställning. Paul svarade för fyra mål och en assist. Matchen slutade 6-2 till KIF.
Under sommaren 1992 anordnades en TV-lagsmatch mot KIF:s gamla storheter. Det hela blev en formidabel succé med över 3.000 åskådare. Förmodligen den största publiken sedan början på 1960-talet. Även 1993 lyckades det bra för A-laget och tränaren Bengt Johansson tackade för sig med en fin fjärdeplacering i division 3. Paul Amandusson tog sin andra inteckning i det nyuppsatta vandringspriset för bästa skytt. Jubileumsåret 1994 (KIF-75-År) hälsade vi en ny tränare välkommen, Ronny Fredriksson, med förflutet i bland annat Mellerud och IFK Strömstad.
Ronny stannade hos oss i 2 år vilket medförde två 8:e placeringar i serien samt ett DM tecken
1995 där vi besegrade Lysekils FF i finalen med 3-1. Under sommaren hade vi nöjet att hälsa Watford från England välkomna till Kungshamnsvallen. Det blev en lyckad tillställning där A-laget gjorde mycket bra ifrån sig och gick till halvtidsvila med ledning 1-0. Även i andra halvlek hölls spelet väl uppe och det hedervärda slutresultatet skrevs till 1-1.
Även Juniorlaget hade under året något av ett mellanår. Lagledare/tränare inledningsvis var Mikael Blomster och senare övertogs rollen av Rolf Kristiansson. Individuellt lyckades det bättre för flera av juniorlagspelarna än vad det gjorde för laget som helhet. Nämnas kan bl. annat Johan Sandahl och Linus Hellgren som båda tog steget in i A-lagstruppen.
Inför säsongen 1996 hade det skett en del förändringar i spelartruppen. Några av de spelare som kom från klubbar utanför Sotenäset hade lämnat föreningen och truppen bestod i huvudsak av spelare bosatta i kommunen. Nye tränaren, Lars Hansson, satte sin prägel på spelet och som helhet kan man nog konstatera att laget försökte prestera ett mer positivt och publikvänligt spel än under de föregående åren. Sportsligt sett blev dock utdelningen inte så lysande. Laget låg i princip under hela säsongen och krigade om placeringarna kring nedflyttningsstrecket och slutplaceringen närmast under strecket innebar nedflyttning till division 4. Åtta av seriematcherna slutade oavgjort vilket visar att man trots allt höll en klass som inte var stort sämre än de lag som klarade kontraktet. 
Juniorlaget kvalade till juniorallsvenskan, men föll mot IFK Uddevalla med 2-1.
Inför serien 1997 laddade laget upp på sedvanligt sätt med träningsmatcher samt ett lyckat träningsläger i Holland. Truppen bestod i huvudsak av spelare bosatta i kommunen. Tränaren, Lars Hansson, fick se en försäsong som, om än lite blandad, gav upphov till en försiktig optimism. KIF tillhörde inte någon av förhandsfavoriterna i serien men i takt med att seriematcherna klarades av stod det snart klart att KIF hade bespetsat sig på en snabb retur till div 3. Vid sommaruppehållet leddes serien stort och alla matcher hade vunnits förutom en som spelats oavgjort Under sommaren började diskussioner om utlåning av seriens skyttekung, Paul Amandusson, till Allsvenska "Panos Ljungskile". Paul tränade med PLSK under deras sommarläger och fick prova på att hoppa in i slutet av en träningsmatch mot Helsingborg. Efter 10 minuter sprang Paul sig fri på sitt karakteristiska sätt och satte bollen i nät. PLSK och KIF kom överens om utlåning av Paul under 10 matcher på hösten. Eftersom Paul hade svarat för 17 av de 34 mål som tillverkats av KIF i serien under våromgången och spelet i höstinledningen gick knackigt med bara 4 poäng i de fyra första matcherna fanns det en viss oro för hur det skulle gå när Paul försvann till Allsvenskan i mitten av Augusti. Det visade sig dock att laget klarade sig bra även i fortsättningen och även om höstomgången inte var lika framgångsrik som våren kunde seriesegern bärgas med 1 poängs marginal före tvåan IF Viken. Även i DM gick föreningen ut som segrare av tävlingen. På vägen fram till final plockades skalper som IK Oddevold (div 1) och IFK Uddevalla (div 2). I finalen, som spelades mot ett heroiskt kämpande Gilleby IF (div 5) på Rimnersvallen, satt det dock hårt åt men efter förlängning och straffar stod KIF som distriktsmästare med resultatet 6-4. I Cupen åkte laget ut i andra omgången efter 1-7 hemma mot ett mycket bra Lundby IF. I skarven mellan 96 och 97 deltog A-laget i BFF:s inomhusserie för herrlag där man ställde upp med ett mycket ungt lag. Laget placerade sig i det inledande gruppspelet i Sotenäs idrottshall som tvåa i sin grupp och kvalificerade sig därmed för fortsatt spel. I andra omgången blev det sedan stopp sedan man i gruppspelet 
vunnit en och förlorat två matcher.
A-lag damer: För första gången på flera år deltog föreningen med ett seniorlag på Damsidan. Laget spelade i div 5 Södra och vann serien överlägset med 9 poäng före närmaste lag. På 12 seriematcher producerades 59 mål och släpptes endast 16 vilket ger ett avrundat snitt på 5 - 1
 per match. Laget deltog också i slutet av året i kval till SM-slutspel för damer inomhus 1998. Man lyckades kvalificera sig till distriktsfinal och mötte där de tre div 3 lagen Rössö, Gilleby och
Oddevold. Det första laget besegrades medan man förlorade knappt mot de båda andra.
U-laget:  Laget spelade som tidigare i Reservlagserie Elit och placerade sig mitt i tabellen. Hela 57 olika spelare användes i de vänskaps- och seriematcher som spelades vilket förmodligen är
nära ett rekord i sig. Många unga spelare från juniorleden och strax däröver deltog i matcherna
och laget leddes av juniorlagstränare och biträdande seniortränaren Lars-Åke Larsson.
Juniorlaget:  Laget gjorde bra ifrån sig i DM där man åkte ut i semifinal borta mot blivande
distriktsmästarna IK Oddevold med 0 - 2. Även i seriespelet blev det bra resultat och laget
gick till A-slutspel där man belade en 5:e plats. I kvalet till juniorallsvenskan 1998 placerade
sig KIF på 4:e plats bland 6 deltagande lag.
Tränare/Lagledare, för laget var Lars-Åke Larsson och Hasse Johansson.
P-35: Även 1997 ställde föreningen ett Old-boyslag på fötter. Lagledare var Kent Javette.
Träning:  Under ledning av tränaren Lars Hansson och biträdande tränare Lars-Åke Larsson bedrevs träning under det gångna året. Flitigast att deltaga var Magnus Nilsson och Torbjörn Nyberg med 87 tillfällen. Träningstruppen på seniorsidan bestod av 27 personer. För Juniorerna anordnades särskild träning huvudsakligen ledd av Lars-Åke Larsson På senhösten gick Lars-Åke över till att i par med Lars ägna sig åt seniorerna och en ny juniortränare engagerades, Michael Svensson från Hamburgsund.
Inför återkomsten till division 3 hade laget fått ett antal mycket intressanta förstärkningar. Henrik Johansson var tillbaka i moderklubben efter ett antal år i de högre serierna, 
Fredrik Börjesson, med meriter från spel i Allsvenskan med Oddevold, och Richard Maisa, vass målskytt från Hunnebo, var två andra mycket intressanta namn i en skara på totalt 6 nykomlingar. Resultaten på försäsongen lovade gott inför seriestarten så det var med gott självförtroende som laget tog sig an nypremiären i division 3.
De inledande matcherna bjöd på bra spel men gav en mager poängutdelning. Efter fem omgångar hade man bara fått ihop 2 poäng men sedan började det lossna. Av de följande 7 matcherna vanns 6 och strax efter sommaren såg serieläget riktigt lovande ut. Allmänt började diskussionerna mer gälla möjligheterna att haka på toppen än risken för att ramla ur. Tyvärr låste sig spelet nu igen och resten av hösten blev en kamp för att åtminstone klara en kvalplats för att på så sätt få möjlighet att förnya kontraktet. Inför sista omgången med hemmamöte mot serieledande Skärhamn var läget enormt tillspetsat både i toppen och i botten av serien. Tre lag hade chans till serieseger och lika många fightades om kval eller förnyat kontrakt. Kungshamn gjorde en mycket bra match på hemmaplan och lyckades vinna matchen med 2-1 efter avgörande på en mycket vacker frispark av Henrik Johansson i matchens sista självande sekunder. Motståndarna Skärhamn kammade trots förlusten hem seriesegern och KIF gick till återkval. Hade resultatet blivit oavgjort hade laget åkt ur serien.
Juniorlaget gjorde bra ifrån sig i DM där man, liksom föregående år, åkte ut i semifinal borta mot IK Oddevold med 2 – 7 efter att ha haft 2 – 2 i halvtid. Även i seriespelet blev det bra resultat och laget gick till A-slutspel där man belade en 3:e plats. I kvalet till juniorallsvenskan 1999 hade man däremot motigare och lyckades endast få med sig en poäng på fem matcher.
För andra året i rad deltog föreningen med ett seniorlag på Damsidan. Laget som vann sin serie i fjol spelade 1998 i div 4 och lyckades belägga en fjärde plats. Det var dock stora problem under året att hålla uppe intresset bland tjejerna och Lennart och Hasse fick slita hårt för att få ihop ett slagkraftigt lag. Detta problem är relativt generellt över landet och inför kommande säsong är det många föreningar i distriktet som inte klarar av att ställa något seniordamlag på fötter. Detta gäller tyvärr även vår förening.

Vi skall försöka uppdatera 1999 och framåt så fort vi kan.

Glenn Lorentzon
Kungshamns IF

A-lagets seriespel under 90-talet

År

Serie

Placering

Anm

Medl.antal

1990

Div 4 Bohuslän-Dal

1:a

456*

1991

Div 3 NV Götaland

10:a

Degradering

636*

1992

Div 4 Bohuslän-Dal

1:a

582

1993

Div 3 NV Götaland

4:a

594

1994

Div 3 NV Götaland

8:a

591

1995

Div 3 NV Götaland 8:a 513

1996

Div 3 NV Götaland 10:a Degradering 420

1997

Div 4 Bohuslän-Dal 1:a 446

1998

Div 3 NV Götaland 9:a Kvalspel 436

1999

Div 3 NV Götaland 11:a Degradering
* Rekord