Brålanda IF - Kungshamns IF

På onsdagen mötte vi återigen Brålanda för andra gången på en vecka. Det är alltid svårt att möta samma lag två ggr så kort inpå. Vi har haft stora problem med skador; jobb, resor och sjukdomar under våren, och de som har varit friska och spelbara har slitit hårt. På slutet har det t.o.m. varit svårt att få fullt lag till matcherna, men det har löst sig i sista sekunden. Något som blivit lidande i denna röra är framförallt träningarna som inte kunnat hålla den kvalitet som man vill ha. I matchen mot Brålanda var det många trötta ben och huvuden, och Brålanda kändes mycket piggare än oss. När Linus gör 1-0 till oss så är det vår första och enda riktiga målchans i första halvlek, Brålanda får dock till en kvittering innan paus vilket kändes fullt rättvist. Vi har fruktansvärt svårt att få till något spel i denna halvlek, mycket p.g.a. dålig rörelse och uselt tempo i passningsspelet. Vi pratar mycket om detta i halvlek, och att kan vi bara höja oss lite så kommer vi vinna denna match och skaffa oss ett bra utgångsläge inför hösten.

Andra halvlek är dock lika medioker som första till att börja med, och tio minuter in i den så gör Brålanda även 2-1. I det läget kändes det som om att kan vi få med oss oavgjort så får vi vara otroligt nöjda. Sista 30 min tar vi dock över lite, Filip kommer in och håller tag i bollen, Danne som är den enda som såg riktigt pigg ut löper hela tiden längs sin kant och hotar, på samma gång som Brålanda börjar tröttna. Vi lyckas kriga till oss ett par situationer i deras straffområde som båda resulterar i mål genom Gustav och Alex. Helt plötsligt och lika ologiskt har vi vänt till seger. Det kändes en smula pinsamt att vinna denna match faktiskt, men det är ju upp till motståndet att avgöra matchen när vi är så dåliga, så vi ber ej om ursäkt för de 3 poängen, utan det är bara att vara nöjda. Nu tar vi uppehåll i serien fram till augusti, och då får vi hoppas att alla är friska och hela igen. Då kan det bli en rolig höst.

  
-Magnus Olsson, KIF-