Matchen mot Eds FF borta blev som de flesta andra matcher hittills i år. Det innebär massivt spelövertag och mängder med chanser för oss som vi dock tyvärr inte klarar att förvalta i mål. Detta börjar bli grymt frustrerande och det står oss dyrt i tabellen. I första halvleken har vi total kontroll och Ed har knappt ett avslut på mål. Vi skapar desto mer men oförmåga samt en duktig målvakt i Ed gör så att matchen står 0-0 i halvtid. Spelet är bra, alla jobbar och sliter, vi har stort övertag på mittfältet, bra rörelse och kommer ofta runt på kanterna. Vi försöker rulla och klarar detta bra trots att planen var under all kritik. I paus känns det som en tidsfråga innan vi skall göra första målet, vi pratar om tålamod, att fortsätta rulla bollen och löpa mycket utan densamma. Andra halvlek börjar som den första slutar, vi dominerar matchen och är utan tvivel det spelförande laget, vi fortsätter dock missa helt klara målchanser, bara meter från mål. Efter ungefär tjugo minuter har Ed en riktigt bra chans då de prickar ribban efter kontring och bara minuten senare tar också Ed, mycket ologiskt ledningen efter slarv av oss samt en otrolig domartabbe. Talp är först på en långboll från Eds försvar och skall nicka hem den till Björn i mål. Talp blir tyvärr lite obeslutsam och Eds forward hinner upp honom och sparkar honom då i ansiktet varpå bollen rullar under Björn som rusar ut mot Talp. Forwarden i Ed kan sen slå in bollen i öppet mål. Enligt domaren var det Björn och Talp som sprang ihop och det klart, lämnar du inte mittcirkeln som domare under 90 minuter är det nog svårt att se saker och ting, man kan emellertid tycka att den assisterande domaren kunde använda flaggan till annat än att bestämma inkast men inte det inte. 0-1 och självfallet blytungt, speciellt med tanke på att Talp efter sparken mot huvudet måste utgå rejält groggy. Vi repar ändå snabbt mod och fortsätter dominera spelet, framförallt kommer vi ofta runt på vår vänsterkant där Hector ofta hamnar en mot en med deras högerback och där framförallt Slätteskär kommer i många väldigt bra överlappslöpningar. Det är också så vår kvittering tillkommer, Hector får bollen på vänsterkanten, utmanar försvararen och slår ett fint inlägg mot bortre stolpen där Gerrbo dyker upp och nickar in 1-1. Efter målet är det vi för hela slanten, därför känns Eds 1-2 som ett slag i magen. Eds duktige Almir Aldzic (som även gjorde första) vänder enkelt bort vårt försvar och kan springa fri mot Björn och rulla in Eds lednings- och segermål. Hur ologiskt och orättvist som helst. Sista fem har vi ytterligare chanser men som så många gånger tidigare förvaltar vi dom inte och därför förlorar vi idag mot ett lag vi alla gånger skall besegra.

Jag har skrivit det förut, säkert efter varje match men vårt problem är vår ineffektivitet. Vi skapar mängder med chanser men är alldeles för tama i avsluten. Inte bara anfallarna utan alla spelare som hamnar i avslutsläge. Vi måste börja sätta våra chanser för att spela bra men ändå inte vinna är grymt tungt och frustrerande. Det finns inget annat att göra än att fortsätta träna bra och hoppas att det vänder. Tyvärr är det tydligt att det har satt sig i huvudet på många spelare, bollen vill helt enkelt inte in i dagsläget. Vi har heller inga marginaler med oss, domarens insats idag är katastrof, jag har aldrig tidigare varit med om en huvuddomare som stod så still som dagens, hur i hela friden skall man kunna se vad som händer på planen om du inte springer som domare? Det är dags att det görs något åt detta, vi tränar tre gånger/vecka – gör domarna det? Med detta sagt måste jag förtydliga att det på intet sätt var domarens fel att vi förlorade, det var helt och hållet vårat eget. Eds mål i matchen borde, med normal utdelning, varit reduceringsmål och inte lednings- och segermål. Bäst hos oss var vårt innermittfält och Izzu men alla skall ha cred för sin kämparglöd och vilja.